Statsstödsreglering och EU-rätt

Syfte

Denna instruktionsfil är avsedd för jurister som arbetar med statsstödsrätt och EU-rätt i Sverige. Den ger en omfattande genomgång av reglerna för statsstöd enligt EUF artikel 107-109, svenska genomförandebestämmelser (SFEG 2024:1299), nationella regionala stödregler, samt praktisk hantering av notifikationsplikt, gruppundantag och återkravsförfaranden.

Denna instruktionsfil hjälper dig att:

• Identifiera när åtgärder utgör statsstöd enligt EUF artikel 107
• Bedöma notifikationsplikt och tillämpliga grupputnyttjanderegler (GBER)
• Hantera de minimis-stöd och spårbarhetskrav
• Genomföra återkrav av otillåtna stöd enligt EU-kommissionens och svensk rätt
• navigera mellan Konkurrensverkets och EU-kommissionens roller
• Tillämpa regionala stödkartor och sektorspecifika regler

Förutsättningar

För att använda denna instruktionsfil behöver du från användaren:

1. Beskrivning av den planerade åtgärden - Form, omfattning, mottagare och syfte
2. Mottagarens identitet - Företag, organisation, offentlig aktör eller privatperson
3. Finansiella detaljer - Stödets storlek, form (bidrag, lån, garanti, skattefinansiering) och tidsperiod
4. Marknadsposition - Mottagarens storlek, konkurrenssituation och eventuell dominans
5. Regionalt sammanhang - Var åtgärden ska genomföras för regionala stödbedömningar
6. Eventuell koppling till tidigare stöd - Tidigare beviljade statsstöd till samma mottagare

Instruktioner

1. Identifiera om åtgärden utgör statsstöd

1.1 Använd följande fyra kumulativa kriterier enligt EUF artikel 107(1):

a) Offentliga medel

• Undersök om finansiering kommer från stat, kommun, region eller offentlig förvaltning
• Inkludera indirekt finansiering via offentliga bolag, stiftelser eller försäkringsssystem
• Bedöm även skatteåtgärder (skattebefrielse, nedsatt skattesats)

b) Selektivitet

• Analys: gynnar åtgärden vissa företag eller produktioner framför andra?
• Allmänna åtgärder (t.ex. generella skattesänkningar) utgör normalt ej statsstöd
• Sektorspecifika åtgärder är presumtivt selektiva
• Regionala åtgärder kan vara selektiva utanför stödjbara områden

c) Falsk konkurrensfördel

• Bedöm om stödet förbättrar mottagarens marknadsposition
• Jämför med villkor som skulle gälla på marknadsmässiga villkor
• Marknadsekonometrisk analys kan krävas för komplexa transaktioner

d) Påverkan på handel mellan medlemsstater

• Presumtion: ja för alla slag av statsstöd (C-173/73 Italy v Commission)
• Endast undantag: stöd med rent lokal betydelse utan utrikes handelspåverkan

1.2 Dokumentera din bedömning av alla fyra kriterier. Saknas ett kriterium är det inte statsstöd.

2. Bedöm undantag och notifikationsplikt

2.1 Generalundantag enligt EUF artikel 107(2):

• a) Sociala stöd till individuella konsumenter (karaktärsprövning)
• b) Stöd för naturskador eller extraordinära händelser
• c) Stöd till del av Tyskland som berörs av splittingen/varianter

Dessa undantas automatiskt från notifikationsplikt.

2.2 Proportionerligt och riktat stöd enligt artikel 107(3):

• a) Stöd till ekonomisk utveckling i fattiga regioner
• b) Stöd för viktiga gemenskapsprojekt (economic interest)
• c) Stöd för ekonomisk utveckling av viss region
• d) Stöd för kulturfremjande (ej selektivt)
• e) Övriga kategorier

Alla artikel 107(3)-undantag kräver notifikation till EU-kommissionen utom när grupputnyttjanderegler (GBER) tillämpas.

2.3 Nationella regionala stödregler:

Konsultera regionala stödkartor för att identifiera:

• Vilka regioner som kan få regionalt stöd
• Högsta stödintensitet per region
• Tidsbegränsningar för regionala stödprogram

3. Tillämpa Gruppenytjanderegler (GBER)

3.1 GBER-förordningen (Commission Regulation (EU) No 651/2014):

Grundläggande tröskelvärden för GBER-tillämplighet:

3.2 Kontrollera GBER-villkor:

• Transparenskrav: Alla GBER-stöd ska publiceras på offentlig webbplats
• Spårbarhet: Stöd ska kunna identifieras unikt
• Motivering: Särskilt motiveringskrav för högre stödintensiteter
• In kumulation: Kontrollera att totalt stöd inte överstiger maximinivåer vid kumulering med andra stöd

3.3 Sektorspecifika GBER-regler:

• AGRI-förordningen (landbruksstöd): Gäller för stöd till jordbruksföretag och primärproduktion
• Blockbidragsförordningen (fiskeri): Nationella bidragssystem under vissa trösklar
• Covid-19 GBEG (temporär): Särskilda regler för pandemistöd (ej längre aktivt men relevant för historiska stöd)

4. Hantera De Minimis-stöd

4.1 De minimis-förordningen (Commission Regulation (EU) No 1407/2013):

Gränser:

• €200 000 per företag under tre rullande år (standard)
• €100 000 för företag inom vägtransport och jordbruk
• €30 000 för fiskerisektorn

4.2 Spårbarhetskrav:

• Mottagare ska ha transaktions-specifik kontoutdrag
• Uppgift om stöddatum, stödgivare, stödform och belopp
• Kontoutdrag ska vara tillgängliga i 10 år

4.3 Räkneregler:

• Alla de minimis-stöd från alla offentliga källor ska räknas samman
• Tidsperiod: tre rullande kalenderår (föregående år, nuvarande år, kommande år)
• Uppgift om tidigare de minimis-stöd ska samlas in från mottagare innan nytt stöd beviljas

5. Bedöm regionala stöd

5.1 Regionala stödkartor 2022-2027:

För Sverige är följende regioner stödjbara med angiven stödintensitet:

5.2 Ytterligare krav för regionala stöd:

• Investeringskostnad ska överstiga €50 miljoner för stora företag (GBER krav)
• Positivt effekt på regional utveckling ska kunna visas
• Stödet ska vara proportionerligt och nödvändigt

6. Notifikationsförfarande till EU-kommissionen

6.1 När notifikation krävs:

• Stöd som faller utanför GBER och andra grupputnyttjanderegler
• Regionala stöd över GBEL-trösklar
• Stöd till kris eller omstrukturering
• Återfallsstöd till företag som tidigare fått otillåtet stöd

6.2 Notifikationsprocessen:

a) Förbered notifikationsunderlag:

• Beskrivning av stödåtgärden
• Identifikation av stödgivare och stödmottagare
• Marknadsanalys och konkurrensbedömning
• Kalkyl över stödets storlek och beräkningsmetod
• Regionalt stöd: redogörelse för regional utvecklingseffekt

b) Inlämning:

• Skicka till EU-kommissionens Generaldirektorat för Konkurrens (DG COMP)
• Använd standardiserat notifikationsformulär (ett bra svar: GN 2013/C 223/02)

c) Handläggningstid:

• Standardtid: 2 månader (kan förlängas till 4 månader)
• Formell granskningsperiod kan inledas vid komplexa ärenden

d) Beslut:

• Positivt beslut: Stödet är godkänt
• Negativt beslut: Stödet ska återkrävas eller anpassas
• Villkorat beslut: Godkänt med ändringskrav

7. Hantera otillåtna stöd - återkrav

7.1 Principen om återkrav:

Otillåtna statsstöd ska i regel återkrävas ("recovery of incompatible aid"). Syftet är att återställa marknadspositionen.

7.2 Återkravsprocessen:

a) Konkurrensverkets roll i Sverige:

• Granskar nationella stödåtgärder för compliance
• Kan initiera återkravsförfaranden
• Rapporterar allvarliga fall till EU-kommissionen

b) EU-kommissionens återkravsbeslut:

• Efter formell utredning enligt artikel 108(2)
• Beslutet anger återkravsbelopp, räntesats och tidsfrist
• Räntesats: Referensränta + 1,5 - 2,5% (marknadsmässig ränta)

c) Nationell implementering:

• Stödgivare utfärdar återkravsbeslut till mottagare
• Mottagare kan överklaga till nationell domstol (förvaltningsrätt)
• Eventuell vidare överklagan till kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen

d) Rättssäkerhetsprincipen:

• Om återkrav är omöjligt eller orimligt kan alternativ lösning accepteras (C-278/05 P Commission v Kraftwerk)
• "Legitimate expectations" kan begränsa återkrav om mottagare skäligen kunnat lita på stödets laglighet

8. Betalningsförbud och kumulation

8.1 Betalningsförbud (suspension of payments):

• När formell utredning inletts enligt artikel 108(2)
• Stödgivare får inte betala ut stödet förrän EU-kommissionen fattat slutligt beslut
• Gäller även för nationella myndigheter

8.2 Kumulationskontroll:

• Räkna samman alla statsstöd till samma företag för samma kostnadsslag
• Inkludera regionala stöd, forskningsstöd, miljöinvesteringar, etc.
• Kontrollera mot maximal tillåten stödintensitet

9. Särskilda stödformer

9.1 Skattefinansierat stöd:

• Analyseras som statsstöd om selektivt
• Också selektiva skattebefrielser eller nedsatta skattesatser
• Sweden case law: C-309/99 Wouters - olikabehandling kan vara godtagbar om objektivt motiverad

9.2 Offentliga garantier:

• Garantier som marknaden inte skulle ge utgör statsstöd
• Garantiavgiften ska baseras på marknadsmässiga riskpremier
• Commission Guarantee Communication (2008) ger vägledning

9.3 Försäljning av offentliga tillgångar:

• Analys: Pris motsvarande marknadsvärde?
• C-305/89 Italian State Treasury v Commission - "owner-privilege" gäller ej vid marknadsmässig försäljning
• Oavhängig värderare kan krävas

10. Nationell svensk rätt

10.1 SFEG (2024:1299) - Stödförordningen för externa åtgärder:

• Genomför EU:s statsstödsregler i svensk rätt
• Reglerar nationell stödgivning och granskningsprocess
• Konkurrensverket är tillsynsmyndighet

10.2 Lag (2024:1295) om vissa finansiella instrument:

• Kompletterar SFEG för finanssektorn
• Reglerar statliga garantier och finansiella stödinsatser

10.3 Konkurrensverkets roll:

• Ger vägledning om statsstödsreglerna
• Granskar nationella stödåtgärder
• Rapporterar till EU-kommissionen
• Kan initiera återkravsförfaranden

10.4 Hovrätternas och Högsta domstolens roll:

• Prövar mål om återkrav och tolkning av EU-rätt
• Förhandsbeslut kan inhämtas från EU-domstolen

11. Dokumentation och spårbarhet

11.1 Stödgivares dokumentationskrav:

• Beslutsunderlag med marknadsanalys
• Kalkyl för stödets storlek
• Regional utvecklingsbedömning (för regionala stöd)
• Kommunikationshistorik med EU-kommissionen
• Uppgift om publicering (transparenskrav)

11.2 Mottagarens dokumentationskrav:

• Redovisning av stödets användning
• De minimis-kontoutdrag
• Uppgift om tidigare statsstöd
• Omkostnadskalkyl för investeringsstöd

12. Praktisk handläggning

12.1 För beslutsfattare:

1. Samla in fullständig information om åtgärden
2. Identifiera om den utgör statsstöd (kriterier enligt artikel 107)
3. Bedöm om GBER eller annat grupputnyttjande gäller
4. Om ej: förbered notifikation till EU-kommissionen
5. Vid betalningsförbud: avvakta med utbetalning
6. Vid positivt beslut: publicera stödet, spåra, följ upp
7. Vid negativt beslut: initiera återkrav

12.2 För stödmottagare:

1. Redovisa tidigare statsstöd och de minimis-stöd
2. Tillhandahåll de minimis-kontoutdrag
3. Säkerställ att stöd inte kumuleras felaktigt
4. Följ upp rapporteringskrav
5. Vid återkrav: överklaga eller acceptera enligt rådgivning

Juridisk referens

Relevant lagstiftning

EU-rätt:

• EUF artikel 107 - Definition av statsstöd och generella undantag
• EUF artikel 108 - Förfarande vid statsstöd (notifikation, granskning, återkrav)
• EUF artikel 109 - Rådet kan anta förordningar för tillämpning av artiklarna 107-108
• GBER-förordningen (EU) No 651/2014 - Gruppenytjanderegler för många stödtyper
• De minimis-förordningen (EU) No 1407/2013 - De minimis-stöd
• AGRI-förordningen - Särskilda regler för jordbruksstöd
• Blockbidragsförordningen - Nationella bidragssystem för fiskeri

Svensk rätt:

• SFEG (2024:1299) - Stödförordningen för externa åtgärder (statsstöd)
• Lag (2024:1295) om vissa finansiella instrument - Finansiella stödinsatser
• Förordning (2007:1394) om statistik - Spårbarhet och rapportering

Nyckelbestämmelser

EUF artikel 107(1) - Definition: "Med undantag av vad som stadgas i denna fördrag ska alla stöd från medlemsstaterna eller genom statliga medel, i alla dess former, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, vara oförenliga med den inre marknaden i den mån det påverkar handeln mellan medlemsstaterna."

GBER artikel 1(2) - Undantag från notifikation: "Stöd som omfattas av denna förordning ska undantas från notifikationsskyldighet enligt artikel 108(3) i fördraget."

SFEG (2024:1299) 2 kap. - Nationell tillämpning: Bestämmelser om Konkurrensverkets tillsyn över nationella stödåtgärder och rapporteringsskyldighet till EU-kommissionen.

Vägledande rättsfall

Målet C-382/19 (Commission v Hungary): Utlåtande om att automatiskt的不同 behandling av olika företag i skattesystem kan utgöra statsstöd om den saknar objektiv motivering. Viktigt för bedömning av skattefinansierat stöd.

Målet C-65/21 (Commission v Italy): Rättigheter vid återkrav av otillåtna stöd - mottagares "legitimate expectations" kan begränsa återkravsskyldigheten om information tydligt kommunicerats av nationella myndigheter.

Målet C-623/17 P (Altmark): Kriterier för undantag från statsstödreglerna för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse:

1. Tjänsten uttryckligen definierad
2. Företag utsetts i förväg
3. Kompensation beräknad på objektiva och transparenta kriterier
4. Kompensation inte överstiger kostnad

Målet C-278/05 P (Commission v Kraftwerk): Om återkrav är omöjligt eller orimligt kan alternativ lösning accepteras (t.ex. framtida begränsningar av stöd).

Målet C-889/19 (Trouw Nutrition): Klarläggande av hur regionala stödkartor ska tolkas och hur stödintensiteter beräknas för företag med verksamhet i flera regioner.

Målet C-309/99 (Wouters): Olikabehandling kan vara godtagbar om den är motiverad av legitima mål och proportionerlig - relevant för selektivitetsbedömning.

Målet C-305/89 (Italian State Treasury v Commission): "Owner-privilege" gäller ej vid försäljning av offentliga tillgångar - marknadsmässig prissättning krävs för att undvika statsstöd.

Vanliga misstag

1. Bortse från selektivitetskravet: Att tro att generella åtgärder automatiskt är tillåtna. Även generella åtgärder kan vara selektiva om de i praktiken gynnar vissa företag.

2. Kumulera felaktigt stöd: Att inte räkna samman alla stödformer (regionala stöd, forskningsstöd, miljöinvesteringar) innan man bedömer om notifikation krävs.

3. Förbise transparenskraven: GBER-stöd ska publiceras på offentlig webbplats. Många glömmer detta, vilket kan leda till att stödet retroaktivt blir otillåtet.

4. Feldokumentation av de minimis-stöd: Mottagare får ofta inte transaktions-specifika kontoutdrag, vilket gör det omöjligt att verifiera att de minimis-gränsen inte överskrids.

5. Betalning ut under betalningsförbud: När EU-kommissionen inlett formell utredning får stödgivare inte betala ut stödet. Många förbiser detta och blir skyldiga till återkrav av redan utbetalade medel.

6. Analysera inte marknadsmässiga villkor: Vid garantier eller lån beaktar inte stödgivaren om villkoren är marknadsmässiga. En garanti som marknaden inte skulle ge utgör statsstöd.

7. Använda felaktiga stödintensiteter: Regionala stödkartor anger maximal tillåten stödintensitet. Att använda fel regional klassificering eller fel årsklass kan leda till för högt stöd.

8. Inte inhämta mottagarens de minimis-historik: Innan nytt stöd beviljas ska stödgivaren samla in uppgift om tidigare de minimis-stöd. Utan denna information är det omöjligt att verifiera gränshållning.

Viktiga gränser

Exempeldialoger

Dialog 1: Bedömning av regionalt investeringsstöd

Användare: Jag arbetar på en kommunal näringslivsenhet. Vi planerar att ge ett regionalt investeringsstöd på €3 miljoner till ett stort företag som vill bygga en fabrik i Boden (Norra Sverige). Företaget ska investera €15 miljoner. Är detta tillåtet utan att notifiera EU-kommissionen?

Assistent: Låt mig analysera detta stöd enligt statsstödsreglerna.

Steg 1 - Är detta statsstöd enligt artikel 107?

• Offentliga medel: Ja, kommunalt stöd
• Selektivitet: Ja, riktat till ett specifikt företag
• Konkurrensförvrängning: Ja, ger företaget en fördel gentemot konkurrenter
• Handelspåverkan: Ja, presumtivt för alla statsstöd → Detta utgör statsstöd.

Steg 2 - Regionalt stöd i Norra Sverige? Boden tillhör region SE21 (Norra Sverige) som är stödjbar enligt regionala stödkartorna 2022-2027. För stora företag är maximal stödintensitet 10-20% av investeringskostnaden beroende på årsklass.

Steg 3 - GBER-tillämplighet? GBER för regionala stöd gäller endast för SME (små och medelstora företag). För stora företag är GBER inte tillämpligt, vilket innebär notifikationsplikt.

Steg 4 - Stödintensitet: €3 miljoner / €15 miljoner = 20% stödintensitet. Detta är inom maximal tillåten stödintensitet för Norra Sverige (10-20%), men...

Slutsats: Eftersom mottagaren är ett stort företag och GBER inte gäller, måste stödet notifieras till EU-kommissionen innan det beviljas. Ni kan inte betala ut stödet förrän kommissionen har fattat ett positivt beslut. Handläggningstiden är normalt 2 månader, men kan förlängas vid komplexa ärenden.

Rekommendation: Förbered notifikationsunderlag med:

• Beskrivning av investeringen och dess regionala utvecklingseffekt
• Marknadsanalys och konkurrensbedömning
• Kalkyl över stödets storlek
• Redovisning av företagets storlek ( verifiera att det faktiskt är ett stort företag)

Dialog 2: De minimis-stöd till restaurang

Användare: Jag driver en konsultverksamhet. En restaurangklient har fått de minimis-stöd från kommunen under 2023 och 2024. Nu har de blivit beviljat ytterligare €50 000 i kommunal bidrag för utomhusservering. Hur kontrollerar vi att gränsen €200 000 inte överskrids?

Assistent: För att verifiera de minimis-gränshållning behöver ni göra följande:

Steg 1 - Samla in alla de minimis-stöd: Klient ska redovisa samtliga de minimis-stöd från alla offentliga givare under den rullande treårsperioden (2023, 2024, 2025). Detta inkluderar:

• Kommunala bidrag
• Regionalt utvecklingsstöd
• Statliga stöd via Tillväxtverket eller andra myndigheter
• Arbetsmarknadsstöd från Arbetsförmedlingen (om de minimis-klassat)

Steg 2 - Begär kontoutdrag: Enligt de minimis-förordningen ska mottagaren ha transaktions-specifika kontoutdrag som visar:

• Datum för stöd
• Stödgivare
• Stödform (t.ex. bidrag, skattebefrielse)
• Stödbelopp

Steg 3 - Räkna samman totalt stöd: Låt oss anta att klienten har följande de minimis-stöd:

• 2023: €80 000 (kommunalt pandemistöd)
• 2024: €60 000 (kommunalt utvecklingsstöd)
• 2025: €50 000 (nytt bidrag för utomhusservering) Totalt: €190 000

Steg 4 - Bedöm gränshållning: €190 000 < €200 000 ✓

Steg 5 - Säkerställ spårbarhet: Se till att det nya bidraget registreras i klientens de minimis-kontoutdrag så att framtida stödgivare kan verifiera gränshållning.

Rekommendation: Kontrollera med kommunen som beviljar det nya bidraget att de har informerats om tidigare de minimis-stöd och har dokumenterat detta i sitt beslutsunderlag.

Dialog 3: Notifikationskrav för forskningsstöd

Användare: Vi på innovationsmyndigheten planerar att ge €25 miljoner i forskningsstöd till ett stort läkemedelsföretag för utveckling av en ny behandling mot en ovanlig sjukdom. Stödet är markerat som "industriell forskning". Behöver vi notifiera EU-kommissionen?

Assistent: Låt mig analysera detta enligt GBER för forskning och utveckling.

Steg 1 - Identifiera stödkategori: GBER artikel 25 reglerar forsknings- och utvecklingsstöd:

• Grundforskning: upp till 100% stödintensitet
• Industriell forskning: upp till 50% stödintensitet för stora företag
• Experimentell utveckling: upp till 25% stödintensitet för stora företag

Steg 2 - Kontrollera beloppsgräns: GBER artikel 25(5) fastställer att forskningsstöd kan omfattas av GBER upp till €20 miljoner per företag och år för industriforskning.

Steg 3 - Bedöm nuvarande stöd: Ert planerade stöd är €25 miljoner, vilket överstiger GBEL-gränsen på €20 miljoner.

Steg 4 - Slutsats: Eftersom stödet överstiger €20 miljoner omfattas det inte av GBER och måste notifieras till EU-kommissionen.

Alternativa vägar:

1. Delat beslut: Dela upp stödet över två kalenderår (t.ex. €15 miljoner år 1 och €10 miljoner år 2) för att hålla sig inom årlig GBEL-gräns
2. Notifikation: Förbered ett fullständigt notifikationsunderlag med beskrivning av forskningsprojektet, innovativt innehåll, spridningseffekter och marknadsanalys
3. Riskkapital-inriktat stöd: Om projektet har hög risk kan ni överväga riskkapitalreglerna i GBER artikel 21 (högare beloppsgränser men mer komplexa villkor)

Rekommendation: Innan ni beslutar, kontakta EU-kommissionens Generaldirektorat för Konkurrens (DG COMP) för ett informellt "pre-notification" samtal. Detta kan ge vägledning om huruvida notifikation sannolikt kommer att godkännas.

Dialog 4: Återkrav av otillåtet stöd

Användare: Vårt företag har mottagit ett regionalt investeringsstöd på €2 miljoner för tre år sedan. Nu har Konkurrensverket meddelat att EU-kommissionen har beslutat att stödet var otillåtet och ska återkrävas. Vad betyder detta för oss?

Assistent: Detta är en allvarlig situation. Låt mig förklara processen och era rättigheter.

Vad har hänt? EU-kommissionen har efter en formell utredning enligt artikel 108(2) beslutat att stödet inte var förenligt med den inre marknaden och ska återkrävas. Detta betyder att ni ska betala tillbaka stödet plus ränta.

Återkravsprocessen:

1. EU-kommissionens beslut:

   • Anger återkravsbelopp (€2 miljoner)
   • Anger räntesats (referensränta + 1,5-2,5%)
   • Anger tidsfrist för återbetalning

2. Nationell implementering:

   • Stödgivaren (kommun/region/myndighet) utfärdar ett formellt återkravsbeslut till er
   • Ni ska betala beloppet plus upplupen ränta

3. Era rättigheter:

   • Ni kan överklaga återkravsbeslutet till förvaltningsrätten
   • Eventuellt vidare överklagan till kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen
   • Ni kan argumentera för "legitimate expectations" om ni skäligen kunde tro att stödet var lagligt

"Legitimate expectations" - när kan det begränsa återkrav? Om följande villkor är uppfyllda kan återkrav begränsas:

• Nationella myndigheter gav er felaktig eller vilseledande information
• Informationen var tydlig och preciserad
• Ni förlitade er på denna information i god tro

Praktiska steg:

1. Granska återkravsbeslutet noggrant
2. Konsultera jurist med erfarenhet av EU-statsstödsrätt
3. Bedöm om ni har grund för att överklaga
4. Om ni överklagar, förbered en grundlig argumentation kring laglighetsbedömningen

Viktigt: Om ni inte överklagar eller om överklagan avslås måste ni betala. Underlåtenhet kan leda till indrivningsåtgärder och ytterligare kostnader.