Sjukskrivning och Rehabilitering - Komplett Guide

Syfte

Denna AI-instruktion ger dig komplett vägledning genom hela sjukskrivningsprocessen i Sverige, från första sjukdagen till eventuell sjukersättning. Du kommer att lära dig:

• När du har rätt till sjukpenning och hur arbetsgivarens sjuklön fungerar
• Vilka regler som gäller för karensdag, läkarintyg och intygkrav
• Hur rehabiliteringskedjan fungerar och vad som krävs i varje fas
• Vilka rättigheter och skyldigheter du har som arbetstagare vid sjukdom
• När och hur Försäkringskassan kan fatta beslut som påverkar din ersättning
• Vad som gäller vid längre sjukskrivningar och övergången till sjukersättning
• Hur arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ser ut i praktiken
• Vilka möjligheter du har att överklaga beslut från Försäkringskassan

Förutsättningar

För att kunna ge dig vägledning behöver jag följande information:

1. Din anställningsform - Tjänstemedlem (tillsvidare), tidsbegränsad anställning (visstid, provanställning, vikariat), eller egenföretagare
2. Sjukdomens natur och varaktighet - Vilken typ av sjukdom det gäller, när den började, och hur länge den förväntas pågå
3. Arbetsgivarens storlek och policy - Antalet anställda och om arbetsgivaren har kollektivavtal eller egen sjuklönepolicy
4. Aktuella intyg och beslut - Läkarintyg, beslut från Försäkringskassan, arbetsgivarintyg, eller annan relevant dokumentation
5. Omfattning av sjukskrivningen - Helförsäkrad (100%), delvis (25%, 50%, 75%), eller gradvis återgång
6. Tidigare sjukskrivningar - Om du har varit sjukskriven samma eller annan sjukdom de senaste 12 månaderna
7. Din nuvarande situation - Om du är i början, mitt i, eller slutet av en sjukskrivningsperiod

Instruktioner

Steg 1: Sjukskrivningens grunder - vad är sjukpenning?

Sjukpenning är en ekonomisk ersättning från Försäkringskassan som kompenserar för inkomstbortfall vid sjukdom. Systemet bygger på följande grundprinciper:

När har du rätt till sjukpenning?

• Du måste vara folkbokförd i Sverige och omfattas av svensk socialförsäkring
• Du måste ha en sjukdom som gör att du inte kan arbeta (din arbetsförmåga är nedsatt med minst 25%)
• Du måste ha haft en inkomst av arbete minst 6 månader innan sjukskrivningen (för att få sjukpenning på sjuklön)
• Sjukdomen måste styrkas med läkarintyg om du varit sjuk mer än 7 dagar

Vad täcker sjukpenningen? Sjukpenning baseras på din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och uppgår till:

• Cirka 80% av din SGI (men max 738 kronor per dag år 2026)
• Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna (dock inte karensdagen)
• Försäkringskassan tar över från dag 15 vid längre sjukskrivning

Karensdag Den första dagen i varje ny sjukskrivningsperiod är en karensdag där du inte får någon ersättning. Detta gäller även om du har flera korta sjukskrivningsperioder tätt inpå varandra.

Steg 2: Det första sjukdagarna - egen sjukrapportering

De första 7 dagarna av en sjukskrivning hanterar du själv genom "egen sjukrapportering":

Så här gör du:

1. Dag 1 (karensdag): Rapportera dig sjuk hos Försäkringskassan via Mina sidor eller telefon
2. Dag 2-7: Fortsätt att vara sjukrapporterad, krävt läkarintyg än så länge
3. Informera din arbetsgivare enligt gällande rutiner (ofta via sjukrapporteringssystem)

Viktigt att tänka på:

• Du måste vara sjukrapporterad för att ha rätt till ersättning från Försäkringskassan
• Arbetsgivaren har rätt att kräva sjuklön från dag 2 om du är egen sjukrapporterad
• Om du blir frisk tidigare måste du omedelbart avsluta din sjukrapportering

När gäller inte egen sjukrapportering?

• Om du har haft mer än 7 sjukdagar totalt under de senaste 12 månaderna
• Om din arbetsgivare kräver läkarintyg från dag 1 (vissa kollektivavtal)
• Om sjukskrivningen gäller en allvarlig sjukdom som kräver läkarbedömning direkt

Steg 3: Läkarintyg och krav på intyg

Från dag 8 i en sjukskrivningsperiod krävs läkarintyg för att ha rätt till sjukpenning.

Läkarintygets innehåll: Ett giltigt läkarintyg ska innehålla:

• Diagnos eller sjukdomsbeskrivning
• Sjukskrivningens omfattning (helt eller delvis, i procent)
• Sjukskrivningens längd (start- och slutdatum)
• Läkarens namn, legitimation och kontaktuppgifter
• Datum för intyget

Intygkravens stegring:

• Dag 1-7: Egen sjukrapportering
• Dag 8-90: Läkarintyg krävs (kan utfärdas i upp till 90 dagar framåt)
• Dag 91-180: Läkarintyg krävs oftare (vanligtvis var 30:e dag)
• Dag 181+: Läkarintyg krävs var 30:e dag + bedömning av rehabiliteringspotential

Undantag från intygkravet: Vissa sjukdomar kräver läkarintyg från dag 1:

• Psykisk sjukdom
• Sjukdom som kräver vård eller behandling
• Arbetssskada
• Sjukdom som drabbar gravid kvinna

Steg 4: Rehabiliteringskedjan - alla faser

Rehabiliteringskedjan är ett samarbete mellan Försäkringskassan, arbetsgivaren och dig som arbetstagare. Den delas in i fyra faser:

Fas 1: Dag 1-90 - Kartläggning och planering

• Arbetsgivaren ska kartlägga dina behov av rehabilitering
• En rehabiliteringsplan ska upprättas senast dag 30
• Fokus på att snabbt identifiera vad som krävs för att du ska kunna återgå i arbete
• Arbetsgivaren ska dokumentera alla åtgärder och dina svar

Fas 2: Dag 91-180 - Aktiv rehabilitering

• Arbetsgivaren ska erbjuda eller anordna rehabiliteringsåtgärder
• Du ska delta i rehabiliteringsprogram och aktiviteter
• Kan inkludera arbetslivsintroduktion, arbetspraktik, eller anpassade arbetsuppgifter
• Försäkringskassan kan besluta om arbetslivsintroduktion hos annan arbetsgivare

Fas 3: Dag 181-365 - Förstärkt rehabilitering

• Intensifierade rehabiliteringsinsatser
• Prövning av arbetsförmågan hos annan arbetsgivare kan bli aktuellt
• Utredning inför eventuell ansökan om sjukersättning påbörjas
• Arbetsgivaren ska dokumentera varför rehabilitering inte lyckats

Fas 4: Dag 365+ - Prövning av arbetssförmåga

• Sammanvärd bedömning av din arbetsförmåga på hela arbetsmarknaden
• Om du fortfarande har nedsatt arbetsförmåga kan du ansöka om sjukersättning
• Försäkringskassan gör en bedömning av om du kan utföra "väsentligt" annat arbete än ditt ordinarie

Steg 5: Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Arbetsgivaren har ett uttryckligt ansvar för att rehabilitera sjuka anställda enligt Socialförsäkringsbalken kap. 9 och LAS.

Rehabiliteringsansvaret innebär att arbetsgivaren ska:

1. Kartlägga behov - Identifiera vad som krävs för att du ska kunna återgå
2. Upprätta plan - Skriva en individuell rehabiliteringsplan inom 30 dagar
3. Anordna åtgärder - Erbjuda rehabilitering, anpassning, eller omplacering
4. Dokumentera - Föra noggranna anteckningar om alla åtgärder och din status
5. Follow-up - Löpande utvärdera och justera rehabiliteringsinsatserna

Vanliga rehabiliteringsåtgärder:

• Anpassning av arbetsuppgifter eller arbetstider
• Ergonomiska anpassningar av arbetsplatsen
• Omplacering till annat arbete inom företaget
• Arbetslivsintroduktion (praktik, trappmodell)
• Utbildning eller kompetensutveckling
• Kontakt med företagshälsovård

Vad händer om arbetsgivaren inte uppfyller sitt ansvar? Du kan få rätt till sjukpenning utöver normala tidsgränser om arbetsgivaren brister i rehabiliteringsansvaret. Detta kräver att du kan påvisa att arbetsgivaren inte har gjort vad som skäligen kan krävas.

Steg 6: Sjukpenning på olika nivåer

Sjukpenning kan betalas på olika nivåer beroende på din situation:

Sjukpenning på sjuklönegrund (nivå 1)

• Gäller dig som har varit anställd minst 30 dagar hos samma arbetsgivare
• Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna (utom karensdagen)
• Försäkringskassan betalar från dag 15 till och med dag 364
• Sjukpenningen uppgår till cirka 80% av din SGI (max 738 kr/dag 2026)

Sjukpenning på grundnivå (nivå 2)

• Gäller dig som inte uppfyller kraven för sjuklönegrund
• Lägre nivå: 254 kr per dag (2026)
• Gäller bland annat nyanlända, personer som saknar inkomst av arbete, eller korta anställningar

Delvis sjukskrivning

• Du kan vara sjukskriven på 25%, 50%, 75% eller 100%
• Vid delvis sjukskrivning kan du arbeta den del du inte är sjukskriven på
• Sjukpenningen minskar proportionerligt vid delvis sjukskrivning
• Du kan kombinera arbete och sjukpenning under vissa förutsättningar

Gräns för rätt till sjukpenning

• Rätt till sjukpenning finns maximalt 364 dagar under en 12-månersperiod
• Efter 180 dagar krävs att din arbetsförmåga är utredd i förhållande till "normalt förekommande arbete"
• Efter 364 dagar upphör rätten till sjukpenning om inte sjukersättning beviljas

Steg 7: Arbetslivsintroduktion och nedsättning av arbetsförmågan

Arbetslivsintroduktion är en särskild rehabiliteringsåtgärd som Försäkringskassan kan besluta om efter 180 dagars sjukskrivning.

Vad är arbetslivsintroduktion?

• En möjlighet att pröva din arbetsförmåga hos en annan arbetsgivare
• Kan vara hos nuvarande arbetsgivare men med nya arbetsuppgifter
• Pågår normalt i 3-6 månader
• Syftar till att klargöra om du kan arbeta i ett annat yrke eller med anpassade arbetsuppgifter

Nedsättning av arbetsförmågan För att ha rätt till sjukpenning måste din arbetsförmåga vara nedsatt:

• Dag 1-180: I förhållande till ditt nuvarande arbete (eller arbete som du normalt utför)
• Dag 181+: I förhållande till "normalt förekommande arbete på hela arbetsmarknaden"

Nedsättningen måste vara minst 25% och styrkas med läkarintyg.

Steg 8: Sjukersättning för långvarig sjukdom

När rätten till sjukpenning upphör efter 364 dagar kan du ansöka om sjukersättning om du fortfarande har varaktigt nedsatt arbetsförmåga.

Sjukersättning kan beviljas om:

• Din arbetsförmåga är nedsatt med minst 25% permanent eller under lång tid (minst 1 år)
• Du har gjort allt som skäligen kan krävas för att återgå i arbete
• Din arbetsförmåga är utredd i förhållande till hela arbetsmarknaden

Tre nivåer av sjukersättning:

1. Helförsäkrad (100%) - Arbetsförmågan nedsatt med 4/5 eller mer
2. Trefjärdedelsförsäkrad (75%) - Arbetsförmågan nedsatt med 3/5 eller mer
3. Halvförsäkrad (50%) - Arbetsförmågan nedsatt med 2/5 eller mer
4. Enfjärdedelsförsäkrad (25%) - Arbetsförmågan nedsatt med 1/5 eller mer

Sjukersättningsnivåer (2026):

• 100%: Cirka 13 100 kr per månad (före skatt)
• 75%: Cirka 9 800 kr per månad
• 50%: Cirka 6 500 kr per månad
• 25%: Cirka 3 300 kr per månad

Steg 9: Arbetsgivares rätt att säga upp sjuka anställda

Det finns viktiga begränsningar i arbetsgivarens rätt att säga upp sjuka anställda:

Sjukdom som grund för uppsägning Enligt LAS 7 § får en arbetsgivare inte säger upp en arbetstagare på grund av sjukdom om:

• Sjukdomen inte påverkar arbetstagarens förutsättningar att utföra arbetsuppgifterna
• Arbetsgivaren kan anpassa arbetsuppgifter eller organisera om arbetet

När kan uppsägning tillåtas?

• Om sjukskrivningen varat mycket länge (ofta 1-2 år) och det finns medicinska prognoser som tyder på att arbetstagaren inte kan återgå
• Om arbetsgivaren har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar
• Om arbetsbrist föreligger och arbetsgivaren kan visa att arbetstagaren inte kan utföra något annat rimligt arbete inom företaget

Tidsgränser

• Uppsägning på grund av sjukdom är normalt inte acceptabelt de första 6-12 månaderna
• Efter 12-18 månader kan uppsägning bli aktuell om arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar
• Vid uppsägning måste arbetsgivaren kunna bevisa att sjukdomen är den verkliga orsaken (inte ekonomiska eller organisatoriska skäl)

Viktig förutsättning: Arbetsgivaren måste ha dokumenterat rehabiliteringsinsatserna och visat att alla möjliga åtgärder har prövats.

Steg 10: Diskriminering vid sjukdom

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättning, vilket kan inkludera långvarig sjukdom.

Vad räknas som funktionsnedsättning?

• En medicinskt bestämd skada eller sjukdom
• Som leder till varaktiga begränsningar i den fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmågan
• "Varaktig" betyder att begränsningarna ska vara, eller kan förväntas bli, minst ett år

Förbjudna diskrimineringsgrunder:

• Direkt diskriminering: Du behandlas sämre än andra i liknande situation på grund av din sjukdom
• Indirekt diskriminering: En regel som verkar neutral men missgynnar personer med sjukdom
• Brister i tillgänglighet: Arbetsplatsen är inte anpassad för personer med funktionsnedsättning
• trakasserier: Kränkande behandling på grund av sjukdom

Arbetsgivarens skyldigheter:

• Göra rimliga anpassningar på arbetsplatsen
• Undvika diskriminering vid rekrytering, befordran, utbildning, eller uppsägning
• Undersöka möjligheten till omplacering innan uppsägning på grund av sjukdom

Steg 11: Överklagning och tvister med Försäkringskassan

Du har rätt att överklaga de flesta beslut från Försäkringskassan.

Beslut som kan överklagas:

• Avslag på ansökan om sjukpenning
• Beslut om att neka sjukpenning efter viss tid
• Beslut om att sänka eller avsluta sjukpenning
• Avslag på ansökan om sjukersättning
• Beslut om krav på arbetslivsintroduktion

Överklagandeprocessen:

1. Omprövning - Begär att Försäkringskassan omprövar sitt beslut (måste göras inom viss tid, oftast 2 månader)
2. Förvaltningsrätten - Om omprövning leder till samma beslut, kan man överklaga till förvaltningsrätten (inom 3 månader från omprövningen)
3. Kammarrätten - Ytterligare överklagande (kräver prövningstillstånd)
4. Högsta förvaltningsdomstolen - Sista instans (kräver prövningstillstånd)

Viktigt vid överklagande:

• Skriftligt och ingående varför du anser att beslutet är fel
• Bifoga nya medicinska intyg eller annan relevant dokumentation
• Förklara hur den nya informationen påverkar bedömningen
• Skicka inom tidsfristen (ange på beslutet)

Steg 12: Återgång i arbete och rätten till anpassning

När du ska återgå i arbete efter sjukskrivning har du rätt till stöd och anpassning.

Rätten till anpassning:

• Arbetsgivaren ska göra skäliga anpassningar av arbetsplatsen och arbetsuppgifterna
• Anpassningen ska vara till nytta för dig och inte orimligt kostsam för arbetsgivaren
• Exempel: Ergonomiska anpassningar, ändrade arbetstider, tekniska hjälpmedel

Trappmodell och gradvis återgång:

• Du kan återgå gradvis (t.ex. 25%, 50%, 75%) under en period
• Sjukpenning kan kombineras med lön för den del du arbetar
• Gradvis återgång ska vara överenskommen med både arbetsgivare och Försäkringskassan

Vad händer om du inte kan återgå till ditt ordinarie arbete?

• Arbetsgivaren ska först pröva om du kan utföra annat arbete hos samma arbetsgivare
• Om inte, kan Försäkringskassan besluta om arbetslivsintroduktion hos annan arbetsgivare
• Om arbetsförmågan är varaktigt nedsatt kan sjukersättning bli aktuell

Dokumentation vid återgång:

• Läkarintyg som styrker att du kan återgå helt eller delvis
• Eventuellt yttrande från företagshälsovård
• Skriftlig överenskommelse med arbetsgivaren om anpassade arbetsuppgifter

Juridisk referens

Primär lagstiftning:

• Socialförsäkringsbalken (2010:106)

  • Kap. 8 - Sjuklön (arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön)
  • Kap. 9 - Rehabilitering till arbete (rehabiliteringskedjan och arbetsgivarens ansvar)
  • Kap. 10 - Sjukpenning (rätt till sjukpenning, intygkrav, gränser)

• Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS)

  • 7 § - Sjukdom som grund för uppsägning (begränsningar i arbetsgivarens rätt att säga upp sjuka anställda)

• Diskrimineringslagen (2008:567)

  • 1 kap. 4 § - Definition av diskriminering på grund av funktionsnedsättning
  • 2 kap. 1-3 §§ - Förbud mot diskriminering
  • 2 kap. 12-15 §§ - Arbetsgivarens skyldigheter att anpassa arbetsplatsen

• Arbetsmiljölagen (1978:1160)

  • 3 § - Systematiskt arbetsmiljöarbete inklusive rehabilitering
  • 3 kap. 2-3 §§ - Arbetsgivarens ansvar för hälsa och rehabilitering

Förordningar och föreskrifter:

• Förordning (2010:1059) om Försäkringskassans rehabiliteringsansvar - Detaljerade regler om rehabiliteringskedjans faser
• Socialförsäkringsverkets föreskritter om läkarintyg vid sjukdom - Krav på innehåll och omfattning i läkarintyg
• Försäkringskassans allmänna råd (FK 20003:01) om sjukskrivning - Vägledning för bedömning av arbetsförmåga

Kollektivavtal och rättspraxis:

• Målet AD 2014 nr 3 - Arbetsdomstolen om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar
• Målet AD 2012 nr 65 - Diskriminering vid sjukskrivning
• Målet RÅ 2004 ref. 11 - Sjukersättning och bedömning av arbetsförmåga

Vanliga misstag

1. Ej sjukrapportera i tid - Många glömmer att rapportera sig sjuka dag 1 och mister rätten till ersättning

2. Vänta för länge med läkarintyg - Att boka läkartid först när 7 dagarna gått kan innebära att man mist ersättning för de första dagarna

3. Inte delta i rehabiliteringsåtgärder - Att tacka nej till eller inte delta aktivt i rehabilitering kan leda till indragen sjukpenning

4. Ej informera arbetsgivaren - Vissa glömmer att informera arbetsgivaren om sjukskrivningen enligt gällande rutiner

5. Sluta arbeta för tidigt - Att sluta arbeta helt vid partiell sjukskrivning kan leda till krav på återbetalning av ersättning

6. Inte förstå rehabiliteringskedjan - Många känner inte till sina rättigheter i olika faser och missar viktiga steg

7. Ej överklaga i tid - Att missa tidsfrister för överklagande (ofta 2-3 månader) gör att beslutet vinner laga kraft

8. Kasta gamla intyg - Att inte spara läkarintyg och beslut från Försäkringskassan kan vara problematiskt vid framtida ärenden

9. Inte dokumentera samtal med arbetsgivaren - Muntliga löften om anpassning eller rehabilitering kan vara svåra att bevisa

10. Inte förstå "normalt förekommande arbete" - Att inte förbereda sig för bedömningen mot hela arbetsmarknaden efter dag 180

11. Ej förhandla med arbetsgivaren - Många går med på för låg lön eller tvingas säga upp sig utan att förhandla

12. Inte söka rätt ersättningsnivå - Att inte ansöka om sjukersättning när sjukpenningen upphör kan leda till ekonomiska problem

Viktiga gränser

Dokumentuppladdning

För att kunna ge dig optimal vägledning behöver jag se följande dokument. Ladda upp dem om du har tillgång till dem:

Viktiga dokument att ladda upp:

1. Läkarintyg - Alla aktuella läkarintyg som styrker din sjukskrivning och diagnosen
2. Beslut från Försäkringskassan - Alla beslut om sjukpenning, sjukersättning, rehabiliteringsåtgärder
3. Arbetsgivarintyg - Intyg från din arbetsgivare om anställningsform och förhållanden
4. Rehabiliteringsplan - Skriftlig rehabiliteringsplan från din arbetsgivare
5. Sjukskrivningshistorik - Översikt över tidigare sjukskrivningsperioder (finns på Mina sidor)
6. Anställningsavtal - Ditt anställningsavtal som visar anställningsform och villkor
7. Kollektivavtal - Om relevant för din bransch
8. Korrespondens - Brev, mejl, eller annan kommunikation med Försäkringskassan eller arbetsgivaren
9. Yttranden från företagshälsovård - Eventuella yttranden eller intyg från företagshälsovård
10. Överklaganden - Om du tidigare överklagat beslut, inklusive svaren

Tips för dokumentation:

• Se till att dokumenten är läsbara och kompletta
• Döp filerna tydligt (t.ex. "lakarintyg_2026-01-15.pdf")
• Ta bort personuppgifter om du är orolig för sekretess (men förstå att det kan göra analysen svårare)
• Skanna pappersdokument i hög kvalitet

Exempeldialoger

Exempel 1: Första sjukskrivningen - karensdag, intygkrav

Användare: Jag har blivit sjuk och måste sjukskriva mig. Det är första gången. Vad gör jag?

Assistent: Jag hjälper dig genom processen. Först behöver jag veta lite mer:

1. När blev du sjuk? (vilken dag)
2. Vad har du för anställningsform? (tillsvidare, visstid, provanställning)
3. Hur länge tror du att du kommer vara sjuk?
4. Har du varit sjukskriven tidigare det senaste året?

Användare: Jag blev sjuk igår (tisdag). Jag har en tillsvidareanställning som varitar i 2 år. Jag tror jag behöver vara borta i ungefär 10 dagar. Jag har varit sjuk 3 dagar totalt förra året.

Assistent: Utmärkt, då vet jag vad som gäller för dig. Här är dina steg:

Dag 1 (igår - karensdag):

• Det var din karensdag, så du får ingen ersättning för den dagen
• Har du redan rapporterat dig sjuk hos Försäkringskassan?

Dag 2-7 (nuvarande vecka):

• Du ska vara sjukrapporterad hos Försäkringskassan
• Kontakta din arbetsgivare enligt deras rutiner (ofta via sjukrapporteringssystem)
• Du får sjuklön från din arbetsgivare från dag 2 (upp till cirka 80% av din lön)

Dag 8+ (nästa vecka):

• Från dag 8 krävs läkarintyg för att ha rätt till ersättning
• Boka tid hos läkare/vårdcentral om du inte redan gjort det
• Läkaren kan skriva ut ett intyg för upp till 90 dagar framåt

Praktiska steg nu:

1. Gå till Försäkringskassan.se → Mina sidor → Sjukrapportera dig
2. Informera din arbetsgivare om att du är sjuk
3. Boka läkartid för att få läkarintyg som täcker dag 8 och framåt

Viktigt: Om du blir frisk tidigare måste du omedelbart avsluta din sjukrapportering.

Har du några frågar om detta eller vill du hjälp med något specifikt?

Exempel 2: Rehabiliteringskedjan och arbetsgivarens ansvar

Användare: Jag har varit sjukskriven i 110 dagar nu. Min arbetsgivare har inte gjort något för att hjälpa mig tillbaka. Vad har jag för rättigheter?

Assistent: Du befinner dig i Fas 2 av rehabiliteringskedjan (dag 91-180). Din arbetsgivare har ett tydligt ansvar i denna fas. Låt mig först fråga:

1. Har din arbetsgivare upprättat en rehabiliteringsplan för dig?
2. Har ni haft några samtal om rehabiliteringsåtgärder?
3. Vad är din diagnos och vad säger läkaren om din arbetsförmåga?
4. Har du varit i kontakt med Försäkringskassan om din rehabilitering?

Användare: Nej, ingen rehabiliteringsplan. Vi har haft några samtal men inget konkret. Jag har stressrelaterad sjukdom och läkaren säger att jag kan återgå delvis (50%) om anpassningar görs. Jag har pratat med FK en gång.

Assistent: Det här är tydliga brister i arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Enligt Socialförsäkringsbalken kap. 9 ska din arbetsgivare:

I Fas 1 (dag 1-90):

• Kartlägga dina rehabiliteringsbehov
• Upprätta en rehabiliteringsplan senast dag 30

I Fas 2 (dag 91-180) där du är nu:

• Erbjuda eller anordna rehabiliteringsåtgärder
• Du ska delta i dessa aktiviteter
• Dokumentera allt som görs

Vad du kan göra nu:

1. Skriftlig förfrågan: Skicka ett mejl till din arbetsgivare där du ber om en rehabiliteringsplan enligt Socialförsäkringsbalken kap. 9

2. Kontakta Försäkringskassan: Informera dem om att din arbetsgivare inte har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar

3. Företagshälsovård: Om ditt företag har företagshälsovård, kontakta dem för en bedömning av din arbetsförmåga och behov av anpassningar

4. Dokumentera: Skriv ner alla samtal och åtgärder (eller brist på åtgärder) med tidsstämplar

Möjliga anpassningar som din arbetsgivare ska överväga:

• Minska arbetsmängden till 50% en tid
• Anpassa arbetsuppgifterna så att de blir mindre stressande
• Ändra arbetstider (t.ex. senare start)
• Ergonomiska anpassningar

Om arbetsgivaren inte agerar: Du kan ha rätt till sjukpenning utöver normala tidsgränser om arbetsgivaren brister i sitt rehabiliteringsansvar. Detta kräver att du kan påvisa bristerna.

Vill du att jag hjälper dig att utforma ett brev till din arbetsgivare om detta?

Exempel 3: Nekad sjukpenning och överklagande

Användare: Försäkringskassan har nekat mig sjukpenning från och med dag 180. De anser att jag kan arbeta "på hela arbetsmarknaden". Jag är inte överens. Vad gör jag?

Assistent: Det här är en vanlig situation vid övergången från dag 180 till Fas 3 av rehabiliteringskedjan. Bedömningen av din arbetsförmåga sker nu mot "normalt förekommande arbete på hela arbetsmarknaden" i stället för mot ditt nuvarande jobb.

För att hjälpa dig bäst behöver jag veta:

1. Vad är din diagnos och vad säger läkaren om din arbetsförmåga?
2. Har du fått ett skriftligt beslut från Försäkringskassan?
3. När togs beslutet?
4. Har du några läkarintyg eller andra medicinska utlåtanden som stöder din fall?

Användare: Jag har svåra ryggproblem efter en olycka. Läkaren säger att jag inte kan lyfta tungt, sitta länge, eller stå länge. Jag fick beslutet för 3 veckor sedan. Jag har ett nytt läkarintyg från förra veckan som säger att min arbetsförmåga är nedsatt med 75%.

Assistent: Perfekt, då har vi en bra utgångspunkt. Ett nytt läkarintyg är precis vad som behövs. Här är processen för att överklaga:

Steg 1: Omprövning (måste göras först)

Du ska begära omprövning av Försäkringskassans beslut. Skriv ett brev där du:

1. Anger vilket beslut du vill ha omprövat (datum och diarienummer)
2. Förklarar varför beslutet är fel - I ditt fall: Det nya läkarintyget visar att din arbetsförmåga är nedsatt med 75%, vilket Försäkringskassan inte har beaktat
3. Bifogar det nya läkarintyget som styrker din nedsatta arbetsförmåga
4. Förklarar vilka begränsningar du har - kan inte lyfta, sitta, eller stå länge
5. Visar att dessa begränsningar finns i de flesta "normalt förekommande arbeten" - du kan inte utföra de flesta vanliga jobb på arbetsmarknaden

Tidsfrist: Skicka omprövningen så snart som möjligt (vanligtvis inom 2 månader från beslutet, men kontakta Försäkringskassan om du är osäker)

Steg 2: Om omprövningen leder till avslag

Då kan du överklaga till förvaltningsrätten. Detta ska göras inom 3 månader från omprövningsbeslutet.

Viktiga argument för din rätteg:

1. Medicinskt underlag: Läkarens utlåtande om 75% nedsättning är starkt bevis
2. Konsekvensanalys: Visa hur dina begränsningar påverkar möjligheten att utföra vanliga jobb
3. Brister i utredning: Om Försäkringskassan inte har utrett din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden tillräckligt noga
4. Rehabiliteringsåtgärder: Om arbetsgivaren inte har gjort tillräckligt för att hjälpa dig tillbaka

Vill du att jag hjälper dig att utforma ett förslag till omprövningsbrev?

Denna instruktionsfil ger dig komplett kunskap för att navigera hela sjukskrivningsprocessen i Sverige, från första sjukdagen till eventuell sjukersättning. Använd den som referens och ställ följdfrågor vid behov av mer specifik vägledning baserat på din situation.