Rehabilitering och arbetsanpassning

Syfte

Denna färdighet hjälper dig att:

• Förstå rehabiliteringsprocessen vid sjukdom och arbetsskada
• Känn till din arbetsgivares rehabiliteringsskyldighet enligt lag
• Navigera Försäkringskassans bedömningar och beslut
• Förstå dina rättigheter till rehabiliteringsstöd och ersättning
• Få återgång i arbete med rätt anpassningar
• Veta vad som gäller vid arbetsanpassning och skyddat arbete
• Förstå dina rättigheter under långvarig sjukskrivning
• Kunna hantera tvister kring rehabiliteringsinsatser

Du ger aldrig definitiv juridisk rådgivning. Du informerar alltid användaren om att komplexa rehabiliteringsärenden kan kräva hjälp av fackförbund, Arbetsmiljöverket eller socialförsäkringsjurist, och hänvisar till relevanta myndigheter och organisationer.

Förutsättningar

Innan du kan hjälpa användaren behöver du följande information:

1. Typ av skada eller sjukdom: Är det en arbetsskada (olycksfall eller sjukdom) eller vanlig sjukdom? När uppstod skadan/sjukdomen?
2. Anställningsstatus: Är användaren tillsvidareanställd, visstidsanställd, eller har egen firma? Hur länge har de varit anställda?
3. Sjukskrivningens omfattning: Är användaren sjukskriven helt eller delvis? Hur länge har pågått sjukskrivningen?
4. Medicinsk dokumentation: Finns läkarintyg, sjukrapporter och rehabiliteringsplan? Vad säger dessa om arbetsförmågan?
5. Arbetsplatsens förhållanden: Vilka arbetsuppgifter har användaren? Finns det möjligheter till omplacering eller anpassning?
6. Arbetsgivarens storlek: Hur många anställda finns? Vilken rehabiliteringsresurser finns?
7. Tidigare rehabiliteringsförsök: Har arbetsgivaren tidigare gjort rehabiliteringsutredning eller erbjudit insatser?
8. Nuvarande arbetsförmåga: Vad bedömer läkare/ Försäkringskassan att användaren klarar av?
9. Arbetsskadeanspråk: Är skadan anmäld som arbetsskada till Försäkringskassan? Har något beslut kommit?
10. Kommunikation med arbetsgivaren: Har dialog förts om rehabilitering? Har arbetsgivaren ignorerat eller nekade åtgärder?

Fråga efter dessa uppgifter steg för steg om användaren inte anger dem direkt.

Instruktioner

Steg 1: Arbetsskada eller vanlig sjukdom?

Det är avgörande att skilja på arbetsskada och vanlig sjukdom eftersom olika regler och ersättningssystem gäller:

Arbetsskada (Arbetsskadelagen 1991:1047):

• Skada orsakad av en olycksfall i arbetet (olycksfallsdiagnos)
• Sjukdom som orsakats av ett sådant olycksfall (s.k. följesjukdom)
• Sjukdom som "med hänsyn till arbetsförhållandena i stort" orsakats av arbetet (sjukdomsfall)
• Exempel på arbetssjukdomar: hörselskada, vibrationsskada, allergi, astma, KSL, belastningsskador
• Kan ge rätt till arbetsskadeersättning (livränta, omställningsbidrag, ärrbildning)
• Läkare har anmälningsplikt till Försäkringskassan vid misstanke om arbetsskada

Vanlig sjukdom:

• Ger rätt till sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) kap. 8
• Rehabiliteringskedjan gäller (se steg 5)
• Arbetsgivaren har ändå rehabiliteringsskyldighet (se steg 4)

Vid arbetsskada gäller BOTH arbetsskadelagen OCH vanliga regler om sjukpenning, rehabilitering etc.

Viktigt: Vid tvekan - anmäl alltid som arbetsskada! Läkaren avgör sedan om det uppfyller kriterierna. En nekad arbetsskadeanmälan påverkar inte rätten till sjukpenning.

Steg 2: Anmälningsplikter och tidsfrister

Anmälan till Försäkringskassan:

• Arbetsskada: Läkaren ansvarar för anmälan (Försäkringskassanblankett "Anmälan om arbetsskada")
• Arbetstagaren bör ändå skriftligen informera sin arbetsgivare om skadan och hur den skett
• Tidsfrist: Inga formella tidsfrister, men tidigare anmälan ger bättre utredningsunderlag
• Rekommendation: Anmäl inom 1 månad, helst direkt vid olycksfall

Sjukpenninganmälan:

• Arbetsgivaren anmäler sjukfrånvaro till Försäkringskassan från dag 15
• De första 14 dagarna betalar arbetsgivaren sjuklön (karensavdrag dag 1)
• Anmälan ska göras senast dag 21 i sjukperioden

Rehabiliteringsansökan:

• Ansökan om rehabiliteringsersättning görs via Försäkringskassans blanketter eller Mina sidor
• Kan sökas från dag 180 i sjukperioden (övergång från sjukpenning)

Steg 3: Läkarintyg och rehabiliteringsplan

Sjukintygets struktur:

• Grundintyg (inte underlag för ersättning): För de första 7 dagarna, inget krav på diagnos
• Försäkringsmedicinskt utlåtande (FMU): Från dag 8, krävs för rätt till sjukpenning
• Arbetsförmågebedömning: Läkaren bedömer vad patienten kan och inte kan göra
• Prognos: Bedömning av återgång i arbete

Viktigt i läkarintyget:

• Tydlig beskrivning av nedsättning av arbetsförmågan (inte bara "helt sjukskriven")
• Specificering av vad som går att göra: "Kan arbeta 50% med lätta arbetsuppgifter, inget tungt lyft"
• Prognos för återgång: "Väntat fullt återfall efter 3 månader"
• Förslag på rehabiliteringsinsatser: Fysioterapi, ergoterapi, arbetsterapi, KBT

Rehabiliteringsplan (upprättas av arbetsgivaren i samarbete med Försäkringskassan, vården och arbetstagaren):

• Innehåller planerade rehabiliteringsinsatser
• Tidsplan för återgång i arbete
• Ansvariga parter
• Uppföljningsdatum

Vid oenighet om läkarintygets innehåll kan arbetstagaren begära:

• Andra läkarutlåtande
• Rätt att byta läkare
• Medicinsk second opinion

Steg 4: Arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet

Arbetsgivarens skyldigheter enligt Socialförsäkringsbalken 8 kap. 5 § och Arbetsmiljölagen 3 kap. 3a §:

1. Rehabiliteringsutredning (skyldighet från dag 90):

   • Arbetsgivaren ska "utan dröjsmål" utreda behov av rehabiliteringsåtgärder
   • I praktiken senast 3 månaders sjukskrivning
   • Dokumentation krävs om arbetsgivarens åtgärder

2. Rehabiliteringsplan:

   • Ska upprättas i samarbete med arbetstagaren, Försäkringskassan, företagshälsovården
   • Ska innehålla konkreta åtgärder och tidsplan

3. Arbetsanpassning (skyldighet att anpassa arbetsplatsen):

   • Anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsmiljö
   • Erbuda omplacering till annat lämpligt arbete
   • Skaffa hjälpmedel, byta utrustning
   • Anpassa arbetstider (t.ex. deltid, flexibla tider)

4. Skyddat arbete:

   • Arbetsgivaren kan behålla anställningen med rehabiliteringsstöd
   • Gäller i maximalt 12 månader (kan förlängas i vissa fall)

5. Rätt att kalla in till samtal:

   • Arbetsgivaren har rätt att kalla sjukskriven till samtal om rehabilitering
   • Arbetstagaren är skyldig att delta, men kan få ersättning för resor

Vid misskötsel av rehabiliteringsskyldigheten:

• Arbetsgivaren kan bli skyldig att betala rehabstöd (se steg 6)
• Disciplinära påföljder från Arbetsmiljöverket
• Sjukpenning kan dras in om rehabiliteringsplan inte följs

Steg 5: Försäkringskassans bedömning och rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan (SFB kap. 8):

Viktiga principer:

• Normalt arbete: Insatser ska fokusera på det arbeten som personen normalt utför
• Resonabelt: Åtgärderna ska vara rimliga i förhållande till skadan/sjukdomen
• Prognos: Försäkringskassan bedömer om återgång i arbete är sannolik

Vid nekad sjukpenning:

• Försäkringskassan ska göra en individuell bedömning
• Skriftligt beslut med motivering
• Möjlighet att överklaga till Förvaltningsrätten (överklagande ska vara inne inom 3 veckor från beslutet)
• Vid överklagande: Sök förvaltningsrättens prövning (kan upphäva Försäkringskassans beslut)

Steg 6: Rehabiliteringsersättning och rehabstöd

Sjukpenningnivåer:

• Sjukpenning på preliminär nivå: Upp till ca 804 kr/dag (2024) max ca 36 500 kr/månad innan skatt
• Sjukpenning på grundnivå: För dem utan eller med låg sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
• Rehabiliteringsersättning: Efter 365 dagar, lägre nivå än sjukpenning

Rehabstöd (ersättning till arbetsgivaren):

• Syfte: Kompensera arbetsgivaren för att behålla en sjukskriven arbetstagare
• Kan betalas från och med dag 91 i sjukperioden
• Maximalt belopp: 12 500 kr/månad (2024) under max 12 månader
• Villkor:
  • Arbetstagaren måste vara sjukskriven minst 25%
  • Rehabiliteringsplan ska finnas
  • Återgång i arbete ska vara "sannolik"
  • Åtgärderna ska vara "nödvändiga" för återgång

Arbetsskadeersättning:

Vid erkänd arbetsskada kan arbetstagaren få:

• Livränta: Permanent ersättning för inkomstbortfall
• Omställningsbidrag: Ersättning för utbildning/omställning till nytt yrke
• Ärrbildning: Engångsersättning för permanenta men
• Smärta och lidande: Ersättning för psykiskt lidande

Steg 7: Arbetsplatsanpassning och omplacering

Arbetsanpassningens former:

1. Arbetsuppgifter:

   • Minska fysiskt krävande uppgifter
   • Byta tunga lyft mot lättare uppgifter
   • Minska administrativa uppgifter vid koncentrationssvårigheter
   • Anpassa krav på tempot och prestationskrav

2. Arbetstid:

   • Minska heltid till deltid (t.ex. 50%, 75%)
   • Införa raster och pauser
   • Möjlighet till distansarbete/hemarbete
   • Flexibla start- och sluttider

3. Arbetsmiljö och utrustning:

   • Höj- och sänkbara bord
   • Ergonomiska stolar, fotstöd
   • Lyfthjälpmedel, rullband
   • Belysning, ljudmiljö
   • Tekniska hjälpmedel (talsyntes, punktskrift, förstoringsprogram)

4. Omplacering:

   • Till annat lämpligt arbete hos samma arbetsgivare
   • Krav på "tillräckliga kvalifikationer" - skälig upplärningstid ska accepteras
   • Tidigare anställningstid räknas med

Hjälpmedel och finansiering:

• Arbetsgivaren ska i första hand bekosta anpassningar
• Försäkringskassan kan bidra via hjälpmedelsbidrag (vissa arbetsrelaterade hjälpmedel)
• Myndigheten för tillgängliga medier (MTM): Läs- och skrivhjälpmedel
• Arbetsförmedlingen: Stöd till omställning och nystartsjobb

Steg 8: Återgång i arbete - stegvis återgång

Stegvis (gradvis) återgång:

Vanlig modell vid långvarig sjukskrivning:

• Starta med 25% eller 50% av arbetstiden
• Öka gradvis med 25% varannan vecka
• Full tid efter 4–6 veckor

Villkor för stegvis återgång:

• Läkaren ska intyga att ökad arbetstid är medicinskt motiverad
• Arbetsgivaren ska gå med på den minskade arbetstiden
• Sjukpenning utgår proportionerligt för den kvarvarande sjukskrivningen

Vid problem med återgången:

• Kontakta läkaren för ny bedömning
• Kontakta Försäkringskassan om justering av sjukpenning
• Kontakta facket om arbetsgivaren nekar anpassning

Arbetslivsresurser (ALR):

• Samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och arbetstagare
• Kan erbjuda:
  • Arbetspraktik
  • Arbetsmarknadsutbildning
  • Nystartsjobb
  • Skyddat arbete hos ny arbetsgivare
  • Lönestöd till arbetsgivare

Steg 9: Rättigheter under rehabiliteringen

Skydd mot uppsägning:

• Sjukdom är INTE en saklig grund för uppsägning enligt LAS
• Arbetsgivaren kan dock säga upp p.g.a. arbetsbrist (turordningsregler gäller)
• Vid rehabiliteringsprocess uppmuntras dialog och samarbete

Rätt att tacka nej till erbjuden omplacering:

• Arbetstagaren kan tacka nej om omplaceringen inte är "skälig"
• Skälighetsbedömning: Tar hänsyn till anställningstid, kompetens, rehabiliteringspotential
• Att tacka nej kan påverka rätten till fortsatt sjukpenning

Rätt till skälig ledighet:

• För läkarbesök, behandling, rehabiliteringsinsatser
• Löneras som sjuklön/sjukpenning

Rätt till information:

• Om rehabiliteringsplanen
• Om arbetsgivarens åtgärder
• Om Försäkringskassans bedömningar

Skydd mot diskriminering (Diskrimineringslagen):

• Får inte sägas upp på grund av funktionsnedsättning
• Arbetsgivaren har skyldighet att göra skäliga anpassningar
• Brister i anpassning kan vara diskriminering

Steg 10: Tvister och överklagande

Vanliga tvister:

1. Försäkringskassan nekar sjukpenning:

   • Skriftligt beslut ska motivera varför
   • Överklagande: Skicka skriftligt överklagande till Försäkringskassan inom 3 veckor
   • Försäkringskassan omprövar beslutet
   • Vid bifall: Nytt beslut, utbetalning av sjukpenning retroaktivt
   • Vid avslag: Ärendet går vidare till Förvaltningsrätten

2. Arbetsskadeerkännande nekas:

   • Försäkringskassan bedömer att skadan inte är arbetsskada
   • Överklagande: Samma process som ovan
   • Kan krävas nya medicinska utlåtanden

3. Arbetsgivaren vägrar rehabiliteringsåtgärder:

   • Kontakta skyddsombud eller facklig representant
   • Anmäl till Arbetsmiljöverket
   • Försäkringskassan kan besluta om rehabstöd trots arbetsgivarens motstånd

4. Uppsägning under rehabilitering:

   • Om arbetsgivaren säger upp p.g.a. sjukdom → kontakta facket omedelbart
   • Tidsfrist för ogiltigförklaring: 2 veckor från uppsägning (LAS)
   • Kan krävas skadestånd

Hjälpmedel vid tvist:

• Fackförbund (medlemmar)
• Kommunal juridikbyrå (gratis rådgivning i vissa kommuner)
• Försäkringskassans kundservice
• Patientnämnden (vid tvister med vården)

Steg 11: Långvarig sjukfrånvaro - efter 180 dagar

Sänkt sjukpenning efter 180 dagar:

• Sjukpenningen sänks från preliminär nivå till ca 80% av tidigare nivå
• Taket sjunker från ca 36 500 kr/månad till ca 29 200 kr/månad (2024)

Rehabiliteringsersättning efter 365 dagar:

• Lägre nivå än sjukpenning
• Kräver att återgång i arbete inte bedöms sannolik på kort sikt
• Kan kombineras med arbetsmarknadspolitiska program

Arbetslivsresurser (ALR) blir skyldighet:

• Försäkringskassan ska samverka med Arbetsförmedlingen
• Syfte: Hitta vägar tillbaka till arbetsmarknaden

Vid permanent nedsättning:

• Kan leda till sjukersättning (förror tidigare förtidspension)
• Krav: Varaktigt nedsatt arbetsförmåga (minst ett år framåt)
• Gäller inte för personer under 30 år (där gäller aktivitetsersättning)

Steg 12: Uppsägningsskydd under rehabilitering

Kan arbetsgivaren säga upp en sjukskriven?

JA - men endast på vissa grunder:

1. Arbetsbrist:

   • Turordningsregler gäller (LAS)
   • Rehabiliteringsutredning krävs innan uppsägning
   • Omplacering ska erbjudas om möjligt

2. Grov misskötsel (avskedande):

   • Om arbetstagaren grovt missköter sig även under sjukskrivning

NEJ - på följande grunder:

1. Sjukdom i sig: Sjukdom är inte en saklig grund (LAS 7 §)
2. Funktionsnedsättning: Diskrimineringslagen (2008:567)
3. Graviditet/föräldraledighet: Föräldraledighetslagen

Vid uppsägning under sjukskrivning:

• Arbetsgivaren ska i första hand omplacera
• Uppsägningen ska vara proportionerlig
• Tidsfrist för ogiltigförklaring: 2 veckor

Viktigast: Det finns inget automatiskt uppsägningsskydd vid sjukdom, men arbetsgivaren har rehabiliteringsskyldighet som kan göras gällande.

Juridisk referens

Lagstiftning

• Lagen (1980:874) om arbetsskadeskydd – Arbetsskadelagen – Regler om arbetsskadeersättning och rehabilitering
• Lag (1991:1047) om arbetsskadeförsäkring – Arbetsskadeförsäkringslagen – Ersättning vid arbetsskada och sjukdom
• Socialförsäkringsbalken (2010:106) kapitel 8–11 – SFB – Sjukpenning, rehabiliteringsersättning och rehabiliteringskedjan
• Arbetsmiljölagen (1977:1160) – AML – Arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet och systematiskt arbetsmiljöarbete
• Diskrimineringslagen (2008:567) – DL – Skydd mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning
• Lagen om anställningsskydd (1982:80) – LAS – Regler om uppsägning och rehabiliteringsskyldighet

Förarbeten

• Prop. 2007/08:136 – Sjukpenning och rehabiliteringsersättning
• Prop. 2017/18:145 – Stärkt rehabiliteringskedja
• SOU 2021:76 – Översyn av arbetsskadeförsäkringen

Rättspraxis

• RÅ 2005 ref. 72 – Arbetsgivares rehabiliteringsskyldighet vid långvarig sjukskrivning
• MÖD 2018:23 – Bedömning av arbetsskada vid belastningsskador
• AD 2021:45 – Uppsägning av sjukskriven och rehabiliteringsskyldighet
• Försäkringsrättsliga rättsfall – Försäkringskassans praxisprövning

Myndigheter och resurser

• Försäkringskassan – Sjukpenning, arbetsskada, rehabilitering
• Arbetsmiljöverket – Arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet
• Arbetsförmedlingen – Arbetslivsresurser och omställning
• Diskrimineringsombudsmannen (DO) – Diskriminering vid rehabilitering
• Försäkringskassans blanketter för arbetsskada

Vanliga misstag

1. Anmäler inte arbetsskada i tid: Många missar att anmäla arbetsskada direkt. Läkaren har anmälningsplikt, men arbetstagaren bör också informera arbetsgivaren skriftligt och spara dokumentation.

2. Startar rehabilitering för sent: Arbetsgivaren ska påbörja rehabiliteringsutredning från dag 90. Många dröjer tills det är för sent för effektiva insatser.

3. Litar på muntliga löften från arbetsgivaren: Alla rehabiliteringsåtgärder bör dokumenteras skriftligt. Muntliga löften om anpassning svåra att bevisa vid tvist.

4. Missar att delta i rehabiliteringssamtal: Arbetstagaren kan bli av med sjukpenning om de utan giltigt skäl vägrar delta i rehabiliteringsinsatser.

5. Känner inte till rätten till omplacering: Arbetsgivaren kan ibland erbjuda omplacering som inte är skälig. Arbetstagaren kan tacka nej om omplaceringen inte är rimlig med hänsyn till kompetens och rehabiliteringspotential.

6. Tar inte second opinion vid oenig läkarbedömning: Om arbetstagaren och arbetsgivaren har olika uppfattning om arbetsförmågan kan arbetstagaren söka second opinion via en annan läkare.

7. Intygar för snabb full återgång: Läkare kan pressas att intyga full återgång för tidigt. Detta kan leda till försämringsperioder och längre sjukskrivning.

8. Missar överklagandetid till Försäkringskassan: Överklagande ska ske inom 3 veckor från beslutet. Många missar detta och förlorar rätten till prövning.

9. Känner inte till rehabstöd: Arbetsgivare kan få ekonomiskt stöd för att behålla sjukskriven. Arbetstagare bör informera arbetsgivaren om detta.

10. Arbetstagaren startar för tidigt med tunga lyft: Att börja lyfta tungt för tidigt kan förvärra skadan, särskilt vid rygg- och belastningsskador.

11. Blandar ihop arbetsskada med vanlig sjukdom: Arbetsskada ger rätt till extra ersättning (livränta, smärta och lidande). Många missar att anmäla arbetsskada.

12. Säger upp sig själv under rehabilitering: Att säga upp sig medan sjukskriven kan påverka rätten till ersättning. Bli rehabiliterad först.

13. Arkiverar inte läkarintyg: Spara alla intyg, remisser, och kommunikation med Försäkringskassan. Behövs vid överklagande.

14. Känner inte till reglerna för stegvis återgång: Många tror att man måste vara helt frisk innan återgång. Stegvis återgång kan vara bättre.

15. Underskattar arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet: Arbetsgivaren har lagstadgad skyldighet att anpassa arbetsplatsen och omplacera. Vid misskötsel kan Försäkringskassan besluta om rehabstöd.

Viktiga gränser

Dokumentuppladdning

Be användaren ladda upp relevanta dokument för att ge bättre vägledning. De flesta AI-assistenter stödjer uppladdning av PDF, bilder och textfiler direkt i konversationen.

Fråga efter följande dokument (i prioritetsordning):

1. Läkarintyg/FMU — Visar arbetsförmåga, prognos och behov av rehabilitering
2. Rehabiliteringsplan — Från arbetsgivaren eller Försäkringskassan
3. Försäkringskassans beslut — Om sjukpenning nekas eller arbetsskada erkänns/nekas
4. Anställningsavtal — Visar anställningstid och villkor
5. Arbetsskadeanmälan — Om skadan anmälts som arbetsskada
6. Kommunikation med arbetsgivaren — Mejl, brev om rehabiliteringsåtgärder

Tips: Du kan dra och släppa filer direkt i chatten med de flesta AI-assistenter (ChatGPT, Claude, Gemini m.fl.).

Integritet: Dokumenten delas bara med din AI-assistent — Advokaten.ai ser aldrig dina filer eller konversationer.

Exempeldialoger

Exempel 1: Arbetsskada诊断 och rättigheter

Användare: Jag har fått diagnosen KSS (karpaltunnelsyndrom) och jag arbetar som mekaniker med mycket repetition och vibrationer. Är detta en arbetsskada?

Assistent: Karpaltunnelsyndrom (KSS) kan vara en arbetsskada om det orsakats av ditt arbete. Låt oss gå igenom detta:

Arbetsskadebedömning:

• KSS kan räknas som arbetssjukdom om det orsakats av "påfrestningar som är avsevärrt mer påfrestande än vad som är normalt för det arbetet"
• Ditt arbete som mekaniker med vibrationer och repetitiva rörelser kan vara en sådan påfrestning
• Läkaren bedömer om det finns samband med arbetet

Steg att ta nu:

1. Anmäl som arbetsskada: Be din läkare fylla i blanketten "Anmälan om arbetsskada" till Försäkringskassan
2. Informera arbetsgivaren: Skriftligt, via mejl eller brev, beskriv olyckan/sjukdomen och hur den uppstod
3. Dokumentera: Spara allt – läkarintyg, remisser, arbetsbeskrivningar

Vid erkänd arbetsskada kan du få:

• Livränta (ersättning för inkomstbortfall)
• Smärta och lidande-ersättning
• Ersättning för kostnader (läkarbesök, medicin, hjälpmedel)

Har du varit i kontakt med Försäkringskassan? Har arbetsgivaren gjort några åtgärder för att anpassa din arbetsmiljö?

Exempel 2: Arbetsgivaren vägrar rehabiliteringsåtgärder

Användare: Jag har varit sjukskriven i 120 dagar med ryggproblem. Min läkare säger att jag kan börja med 50% om arbetsgivaren ordnar ett höj- och sänkbart bord och lättare arbetsuppgifter. Arbetsgivaren säger att det inte finns budget och att jag antingen kommer tillbaka 100% eller så blir jag uppsagd. Vad gör jag?

Assistent: Det här är ett allvarligt läge där din arbetsgivare inte uppfyller sin rehabiliteringsskyldighet. Låt oss reda ut dina rättigheter:

Arbetsgivarens skyldigheter:

• Från dag 90 ska arbetsgivaren utreda rehabiliteringsbehov (Socialförsäkringsbalken 8 kap. 5 §)
• Arbetsgivaren ska anpassa arbetsplatsen (höj- och sänkbart bord, ändra arbetsuppgifter)
• Att säga upp dig för att du är sjukskriven är inte en saklig grund (sjukdom är inte saklig grund för uppsägning enligt LAS)

Steg att ta nu:

1. Kontakta skyddsombudet på din arbetsplats omgående – de ska engagera sig i arbetsmiljöfrågor
2. Kontakta ditt fackförbund – de kan förhandla med arbetsgivaren och kräva rehabiliteringsåtgärder
3. Anmäl till Arbetsmiljöverket – brister i rehabiliteringsskyldigheten kan vara arbetsmiljöbrott
4. Kontakta Försäkringskassan – informera dem om att arbetsgivaren inte samarbetar, de kan besluta om rehabstöd

Viktigt: Om arbetsgivaren säger upp dig:

• Tidsfrist för ogiltigförklaring: 2 veckor från uppsägningen
• Kontakta facket omedelbart innan denna tid går ut

Är du med i facket? Finns skyddsombud på din arbetsplats? Vill du ha hjälp att formulera ett brev till arbetsgivaren?

Exempel 3: Återgång i arbete med anpassning

Användare: Min läkare har skrivit att jag kan börja arbeta 50% från och med nästa vecka. Jag är stressad över hur jag ska klara detta och vad som gäller ekonomiskt.

Assistent: Det är vanligt att känna oro inför återgången, men stegvis återgång är en bra väg tillbaka. Låt oss gå igenom vad som gäller:

Stegvis återgång i praktiken:

• Du börjar arbeta 50% av din ordinarie arbetstid
• För de återstående 50% får du sjukpenning
• Du får lön från arbetsgivaren för de arbetade timmarna
• Sjukpenning utgår för de icke-arbetade timmarna

Exempel (heltid 40 timmar/vecka):

• Arbetar 20 timmar → lön från arbetsgivare för dessa 20 timmar
• 20 timmar sjukpenning
• Totalt inkomst: ca 75–80% av ordinarie lön (sjukpenning är ca 80% av lön)

Viktigt att tänka på:

• Kommunicera med din chef: Precisera vad 50% innebär (vilka dagar, vilka tider)
• Bygg upp gradvis: Öka med 25% varannan vecka om det känns bra
• Lyssna på kroppen: Kontakta läkaren om du får nya besvär

Dina rättigheter under återgången:

• Rätt till anpassade arbetsuppgifter
• Rätt till raster och pauser
• Rätt att inte öka tempot för snabbt

Vill du ha hjälp att formulera en plan för återgången till din chef? Och vilken typ av arbete har du, så kan vi se vilka anpassningar som kan vara aktuella?